Möjliga Spår Att Fördjupa Ifråga Om Himmelsk Fördjupad Glädje?
Vem vill fördjupa ämnet och temat jublande glädje eller varför inte jublande himmelsk glädje?
Alla brukar hålla med om att glädje är roligare och festligare än sorg på sorg och besvikelse efter besvikelse.
Inget märkligt med den saken. Men vad är skillnaden mellan vanlig världslig glädje och jublande glädje?
Och ännu vassare kan frågan bli om man lägger till 'himmelsk' efter jublande. Då blir frågan så här: "Men vad blir skillnaden på vanlig världslig glädje och jublande himmelsk glädje?
Varför önskar Gud oss rätt sorts glädje mer än vi brukar göra?
Är det kanske fel att vara uppfylld och även upprymd av rätt sorts glädje som inte är direkt himmelskt jublande glädje?
Är frågan ens rätt ställd? Skulle det inte vara mer om att Gud vill att vi skall kunna ha olika glädjeämnen men att dessa vanliga ämnen inte ska göra oss ointresserade eller okänsliga för jublande himmelsk glädje.
Då blir frågan mer något i still med det här: "Vill Gud att vi ska bli uppfyllda av himmelsk jublande uppriktig glädje samtidigt som vi kan glädja oss annat?" Vi behöver tänka färdigt och fördjupa ämnet och temat.
Eller vad tycker ni?
När man får en chans så tar man den eller så slarvar man bort den. Det är med detta påstådda inget nytt under solen. Det man får är en möjlighet som man kan fördjupa eller låta passera en förbi.
Alla klarar sig men det är så länge hjärtat slår och att andetag samspelar. Gud är god och välvillig men vi låter det bero eller tar för givet att man är ombord själsligt och andligt sätt? Är det rätt inställning till Guds helighet? (...) <--- här kommer det text snart, om Gud tillåter.
Vad får man för att man bryr sig tänker nog en och annan. Vad finns att ge vidare som man slarvar med eller funderar på någon gång då och då? Räcker då och då?
Är inte målet att vilja vara med Gud hela tiden i det stora och i det lilla och allt däremellan?
En massa frågor av retorisk karaktär.